Vi var de som var där, de som då hjälpte till att bygga det PlayStation som generationer senare vann konsolkrig efter konsolkrig (förutom PS3 – och låt oss se vem som vinner dagens generation, där PS5 också ligger väldigt bra till, i alla fall enligt statistiken före Sonys besked).
Aldrig tidigare hade världen skådat något liknande. En fanbase etablerade sig väldigt snabbt av just den anledningen: nyskapande. Coolt.
Vuxna spel, i 3D!
Wow-faktorn var total.
CD-rom-skivan blev nu synonym med PlayStation, efter att tidigare främst ha varit välkänd i PC-världen – tillsammans med disketterna förstås.
Odödliga klassiker såg dagens ljus: Resident Evil, Tekken och Gran Turismo, för att bara nämna några. Listan kan göras lång.
Det var spelglädje i sin renaste och sannaste form.
Det fanns inga tankar på mikrotransaktioner, abonnemang eller licenser. Aktörerna var lika glada och exalterade som fansen.
PlayStation hade skaffat sig ett renommé och kunde nu ses som ”originalet” när det gäller 3D-konsolgenerationen. De kommer för alltid att glänsa i spegelbilden av sin bästa version – fast likt en fet gris som kastar en ståtlig Batman-skugga.
För det är där vi är i dag. PlayStation är inte längre samma företag.
Vändningen
När PlayStation för några månader sedan meddelade på sin blogg att de helt kommer att sluta med fysisk media för sina spel, protesterade samma människor som var med från början 1994 högljutt.
Och det är förstås inte konstigt. Reaktionerna lät naturligtvis inte vänta på sig. Det var klara, tydliga besked:
Vi vill inte ha er digitala framtid – No game, no buy.
Helt plötsligt insåg miljontals personer att de inte längre skulle få samla på sina kommande favoritspel till PlayStation 5 och 6. Inga fler spel i hyllan helt enkelt, när det blir 2028.
Motiveringen är att den digitala marknaden säljer bättre. Enligt mig är det en usel ursäkt för att vara bekväma och giriga – för att få monopol och fri prissättning genom att bara erbjuda köp av spel på en enda centraliserad plattform: PlayStation Store.
Sedan vill de inte att deras kära gamers ska få äga spelen heller, så i princip alla spel hyrs medan du betalar en licensavgift, alltså ett tillstånd från Sony att spela spelet.
Inte äga det. Inte låna ut det. Inte sälja det. Inte kunna ha det i din hylla för all framtid.
Detta slår särskilt hårt mot samlarna, eller mot dem som bara gillar att äga sina favoritspel och ha dem i hyllan.
Sony älskar inte längre fysisk media.
Aktivisternas motreaktion
Inte heller reaktionerna från hackergrupper och andra nätaktivister lät vänta på sig. CyberLeek hotar med att lägga ut hela eller delar av GTA 6, och PS5 har i skrivande stund hackats med den så kallade Relapse-jailbreaken, så att man i princip kan köra spel från nästan alla konsoler på den, plus PS5-spel.
Jag ska säga som det är. Det är svårt att inte känna skadeglädje när jag läser om varje nytt framsteg som skadar PlayStation just nu.
De har satt sig själva i den här sitsen. De dukade liksom bordet själva, det var bara besticken som fattades. Och kniven – den hade hackarna i händerna.
Kanske behövs sådana här händelser för att få folket, och kanske även Sony, att vakna. Eller så hjälper det inte. Men en sak är säker: motståndet lämnade inte Sony oberört, och fler fick upp ögonen för fysiska spel.
Microsoft och Nintendo antecknar
PlayStation fick bli ett varnande exempel på hur det går när man går tvärt emot en trogen publik och totalt kör över den i kapitalismens hybris.
Signalvärdet för övriga konsoltillverkare var tydligt: Ta inte för snabba och stora beslut utan att först utvärdera situationen.
Jag tror ärligt talat inte att Sony hade väntat sig den här reaktionen eller de enorma konsekvenser som beskedet medförde.
Just nu står Microsoft och Nintendo vid sidan av och antecknar tyst bakom kulisserna: ”Om vi gör samma sak, vore det smart?”
Alla normalbegåvade läsare kan räkna ut att de inte tänker dumpa fysisk media på samma dumma sätt som Sony har gjort. De har snarare skrämts av fansens och aktivisternas reaktioner och förstått att de gör klokast i att fortsätta på samma spår som tidigare.
All förändring är inte till det bättre.
Ett helt nytt PlayStation tar form
Nu har Sony ristat in det i sten: PlayStation 6 blir med allra största sannolikhet ”all digital”. De har målat in sig i ett hörn där de blir den ultimata symbolen för licenser, digital download only och monopol.
Detta kommer att slå hårt mot dem. Om folk inte redan hade fått upp ögonen för fysiskt ägande har de gjort det efter detta kaos – och det är bra.
Nu vill fansen inte vara med längre. De säger tack och adjö till sin trogna partner som funnits där år efter år sedan 1994.
För nu har PlayStation varit otrogen.
De har vänt samlarna ryggen, och alla som älskar spel så mycket att de vill ha dem i sina egna hyllor och äga dem på riktigt. Sony säger: ”Nej, vi finns inte längre till för er. Goodbye!”
Fuck You Sony. Jag vill inte ha er digitala framtid.
Du och ditt Nintendo 😉
Skämt åsido lyfter du många rimliga tankar som nog många samlare känner där ute.
Att PS6 blir helt digital har Sony inte sagt rakt ut. Det ryktas snarare nu som att de fegar ut givet reaktionerna som du nämnt, så en extern skivläsare kan fortfarande bli aktuell. Samma med Project Helix skulle jag gissa.
Men, håller inte med om att CyberLeek är en aktivist. Lika lite som aktivisterna i Frankrike just nu så är han snarare någon som åker snålskjuts på ett aktuellt ämne för att tjäna pengar. Givet att det är kopplat till en memecoin, så är”aktivism” kanske ett generöst ord.
Men, grundbudskapet står kvar. Att äga sina spel betyder något, och Sony valde bort det. Fuck you.